Ringar på vattnet

Vad ska man göra,

då man träffar någon

som får en att le

oavsett om det inte

är menat så,

men redan håller någon

i handen?


Det är som att byta skepp

på ett stormande hav

där vågorna dödar

och påminner om

att man är så väldigt liten.


För när man står

vid relingen

håller ut sin arm,

skär sig,

och låter blodsdropparna

sprida sig mot den

så tomma vattenytan,

kan man ju aldrig tänka sig

att hela havet ska resa sig

och ta med sig själen ner.


Så går det

när man litar på någon.

Man tänker att några droppar

av min hemlighet,

ska väl inte skada.


Men vänta och se.

Snart kommer havet

av slag och sparkar tillbaka mot dig

likt en tsunamivåg

som dränker allt hopp om liv.


Bara för att tjejen du är kär i

sitter på fel skepp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0