Änglar bland oss

När vingar blir klippta
och fjädrarna lämnar skyn
undrar man inte då
om det är världens undergång?

När inte du känner
den där stödjande känslan
och vinddrag mot kinden
som om någon svävade
tätt nära dig.

Då har änglarna lämnat skyn,
och stigit ner,
och blivit människor.

Sluta se upp på himlen
för varför göra sig det besväret
när änglarna finns
mitt i bland oss?

Jag slipper nackspärren
och det kalla draget
mot min kind.

Nu kan jag istället hålla
mitt hjärtas ängel
i min hand.

Katja, du kapade dina vingar
för att vara med mig.

Du gav mig ditt liv,
och du ska förevigt ha mitt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0